Rapporter 2003
På väg mot flexibel studie- och yrkesvägledning?
Mia Lindberg har försökt titta in i framtiden hur flexibel studie- och yrkesvägledning kan ordnas på ett nationellt plan i Sverige.
På väg mot flexibel studie- och yrkesvägledning? (pdf 167 kB)Formellt behörig eller reellt kompetent?
Thorbjörn Levin, sekreterare i Valideringsutredningen (U1999:06), studerade på uppdrag av tidigare myndigheten Distum hur man inom högre utbildning hanterar valideringsfrågan. Situationen i såväl Sverige som Norden skulle belysas, därtill några utblickar i länder utanför Norden.
Den första delstudien, om validering i Sverige, inlämnades i juni 2002, de övriga först i september 2003. På grund av nedläggningen av Distum kunde inte studierna genomföras som avsett, men de är ändå av intresse med tanke på den politiska strävan att göra högskolan mera tillgänglig.
Här finns Formellt behörig eller reellt kompetent? Validering vid sådana universitet och högskolor i Sverige, som genomför distansutbildningHär finns Formellt behörig eller reellt kompetent? Del 2: Validering i Norden - en kortfattad lägesredovisningHär finns Formellt behörig eller reellt kompetent? Del 3: Validering av realkompetens vid universitet och högskolor utanför Norden Nätburna programutbildningar inom
vård, medicin, hälsa och omsorg
Rapport med förslag från ett seminarium i Örebro 21-22 maj 2003. Arrangörer för seminariet var Myndigheten för Sveriges nätuniversitet och Örebro universitet.
Författare: Rolf Attström, Lisbeth Domfors och Mats Sjöquist.Här finns Nätburna programutbildningar inom vård, hälsa och omsorgIT-baserad distansutbildning - organisation, samordning, stöd och support
Under våren och sensommaren 2003 genomförde Hans-Olof Forsberg, Umeå universitet, på uppdrag av myndigheten en studie av den IT-stödda distansutbildningens organisation, samordning och stödfunktioner vid Nätuniversitetets lärosäten. I åtta tematiskt ordnade bilagor presenterar Hans-Olof nu en lägesbeskrivning inom dessa områden.
Det är ingen jämförande studie. Avsikten är inte att jämföra universitet och högskolor med varandra, man löser problemen på många olika sätt och de låter sig inte jämföras. Men med utgångspunkt från de många bilderna och exemplen får man ändå en bild av en spännande utveckling.
Detta är inte en rapport i vanlig mening. Hans-Olof har visserligen i en sammanfattande rapport givit bakgrund och läsanvisningar men det är i de kommenterade exemplen i bilagorna som merparten av informationen - och inspirationen - finns. PowerPoint-formatet gör det också lätt att använda bilder för eget bruk.
Alla universitet och högskolor som deltar i Nätuniversitetet är inte representerade i varje avsnitt men totalt sett är de allra flesta representerade. Samtliga har haft möjlighet att granska och komplettera uppgifterna om sitt eget lärosäte.
Katarina Riabacke vid Mitthögskolan har i uppdrag att göra en motsvarande studie av mål och riktlinjer för IT-stödd distansutbildning inom Nätuniversitetets lärosäten. Underlagen för de båda studierna skall ingå in en rapport som publiceras på nyåret 2004.
Rapporten presenteras nedan i tolv delar för att läsaren själv ska kunna botanisera ur de delar som intresserar mest.Inledning på rapporten IT-baserad distansutbildning - organisation, samordning, stöd och supportBilaga 1: BilagesammanställningBilaga 2: DistumBilaga 3: Inledning bestående av 18 bilderBilaga 4: Nätuniversitetet och högskolan bestående av 17 bilder Bilaga 5: Organisation bestående av 33 bilderBilaga 6: Utvecklingsprojekt/utvecklingsarbete bestående av 32 bilderBilaga 7: Kompetensutveckling stöd personal bestående av 43 bilder Bilaga 8: Biblioteksservice bestående av 50 bilderBilaga 9: Externt stöd för lärcentra bestående av 15 bilderBilaga 10: Studentsupport och portaler bestående av 19 bilderBilaga 11: IT-infrastruktur drift och support bestående av 15 bilder Guide för nätbaserad distansutbildning vid högskola och universitet
I guiden får lärare och annan personal vid högskolorna konkreta och praktiska råd och tips hur man bättre lyckas i arbetet med IT-stödd distansutbildning.
Guiden har skrivits Brittmarie Myringer och Eva Wigforss och dess tidigare upplaga har rönt stor uppskattning.Här finns Guide för nätbaserad distansutbildning vid högskola och universitetInte utan min studiegrupp!
"Inte utan min studiegrupp!" är en D-uppsats från Högskolan i Jönköping. Författare är Madelene Zetterlind (tidigare Claesson). Uppsatsen tar upp studerandes upplevelser av pedagogiska metoder i en nätbaserad kurs. Flexibiliteten är det moment som anses underlätta mest i studierna - det vill säga att kunna läsa när man vill genom streamade föreläsningar och diskussionsforum. Man ka del av andras åsikter när som helst.
Flexibiliteten hindras av samarbete i lokala studiegrupper eftersom det kan vara svårt att träffas och då hindras studenten att arbeta i egen takt.Här finns d-uppsatsen Inte utan min studiegrupp!Att lära på tunna linor och bred(a) band
Peter Karlsudd, Högskolan i Kalmar, diskuterar i sin uppsats konstruktionen av ett analysverktyg för pedagogik i utbildning baserad på informations- och kommunikationsteknologi. Analysinstrumenten som konstrueras utgår från fem områden; utbildningens bakgrund och mål, lärarens grundsyn och förhållningssätt, arbetsformer, studentens mål och intentioner, samt kommunikationen. Analysmodellen utgår från två aspekter; handledar- och deltagaraspekterna. Sist presenteras en metodmodell för att undersöka relationen mellan teknik och pedagogik i distans/e-learningutbildningar.Här finns uppsatsen Att lära på tunna linor och bred(a) band Nära samarbete - på distans
Distansutbildning är inne i en stark utveckling. Många frågor ställs. Kan alla ämnen ges på distans? Hur examinerar man? Gör män och kvinnor olika i nätlärandet?
En del svar ges i rapporten "Nära samarbete - på distans
Nio texter om att lära på nätet" från Malmö högskola (redaktörer Anders Lindh och Bengt Linnér).
Här finns Nära samarbeteRapporten går också att beställa i tryckt form hos Malmö högskola.
Följ denna länk till Malmö högskolaKvalitet i IT-stödd distansutbildning
Arbetsgruppen för kvalitetskriterier för nätuniversitetsutbildningar har lämnat sin rapport. Gruppen har formulerat kriterier avseende förutsättningar, genomförande och resultat. Ansvaret för innehållet är kursgivarens.
Synpunkter på rapporten lämnas senast den 1 september.
Här finns Kvalitet i IT-stödd distansutbildningHär finns följebrev Verksamhetsberättelse 2002
Första årets verksamhet berättas i Verksamhetsberättelse 2002, som kan beställas hos Myndigheten för Sveriges nätuniversitet.
Här finns Verksamhetsberättelse 2002 Antal studenter 2002 hos Nätuniversitetets 31 universitet och högskolor
Lunds universitet var förra året störst i antal studenter, tätt följt av Mitthögskolan, Karlstads universitet, Mälardalens högskola och Göteborgs universitet.
Så ser statistiken ut för antal studenter och antal kurser vid de 31 universitet och högskolor som ingick i Nätuniversitetets samarbete under 2002. Högskolorna fick då 211 miljoner kronor för kurser i Nätuniversitetet.
I statistiken finns också uppgift om helårstudieplats som ett jämförelsetal. En HST ger lärosätet ersättning för motsvarande 40 poäng - två terminers heltidsstudier.Här finns statistik för 2002