Rapporter 2002
Communities of Distance Education
I IT-stödd distansutbildning är de sociala aspekterna och grupptillhörighet lika viktiga faktorer för lyckat studieresultat som att tekniken fungerar. Det visar Lars Svensson vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla i sin doktorsavhandling.Här finns Communities of Distance Education Att undervisa på distans
I denna rapport redovisar Anders Eklöf, Åsa Kronkvist, Lars Lundström och Lars-Erik Nilsson, Högskolan i Kristianstad, sina erfarenheter och tankar efter tre års arbete med webbaserade distanskurser.Här finns Att undervisa på distansKRIKON - Krispsykologi Karlstad Online
I rapporten KRIKON - Krispsykologi Karlstad Online beskriver Liselotte Englund, Karlstads universitet, utveckling, genomförande och utvärdering av nationell distanskurs i krispsykologi med inriktning på katastrof- och olycksjournalistik för yrkesverksamma journalister och fotografer.Här finns KRIKON Långt borta men ändå nära - en kartläggning av distansutbildning vid Växjö universitet
I denna d-uppsats karlägger Linda Reneland distansutbildningen vid Växjö universitet. Hon tar upp bakgrund, metod, resultat och väger in vad studenterna själva tycker.Här finns d-uppsatsen Långt borta men ändå nära Att bryta isoleringen - sociala faktorer i nätbaserad distansutbildning
I denna masteruppsats av Sarah Olofsson och Peeter Horm vid Blekinge tekniska högskola visas på väsentliga faktorer för att e-lärande ska vara användbart för en bred krets studenter och därmed för en framgångsrik utveckling av nätbaserad distansutbildning. De har också föreslagit konkreta lösningar för att öka förutsättningarna för distansutbildning.
Uppsatsen har skrivits på uppdrag av IT-kommissionen.Här finns mastersuppsatsen Att bryta isoleringen Kursutbudet inom Nätuniversitetet hösten 2002
Antalet registrerade kurser/program för hösten 2002 var 1.238. 95 procent var kurser av olika längd, omkring hälften var fempoängskurser. Längre utbildningar förekommer i viss utsträckning.
Vård bäst representeratAntalet registrerade kurser/program per universitet/högskola varierar mycket. Det största antalet kurser/program finns inom området vård/omsorg/medicin (huvuddelen vård). Andra stora områden är företagsekonomi, pedagogik, undervisning, teknik och datavetenskap.
Brister eller vita fläckar i utbudet är svåra att definiera med utgångspunkt enbart från antalet kurser/program.
Få utan samlingarDe flesta kurserna/programmen har vissa obligatoriska samlingar. Omkring 10 procent av antalet förefaller vara helt utan obligatoriska samlingar.
Antalet individer inom Nätuniversitetet bedöms redan under studieåret 02/03 kunna utgöra 75 procent av det totala antalet individer inom all distansutbildning. Detta kan komma att innebära att 45-50 000 individer kommer att delta i Nätuniversitetets kurser/program.
Här finns Kursutbudet inom Nätuniversitetet hösten 2002Teknisk utbildning på distans
En beskrivning och en utvärdering av två distansutbildnngsprojekt inom det naturvetenskapliga och tekniska området presenteras i denna rappport skriven av Kjell Gisselberg, Umeå universitet.Här finns Teknisk utbildning på distans. Design of a Virtual Classroom
Själva utformandet och organiseringen av system för distansutbildning kan öka studentens uppmärksamhet, motivation och kommunikation. Det är erfarenheterna hos Mälardalens högskola, här framförda av Rune Pettersson och Carina Andersson van Limbeek, Mälardalens högskola.Här finns Design of a Virtual Classroom.On Web Based Learning - Experiences from Teaching and Learning Online
Webb-baserat lärande blir mer och mer accepterat. I denna rapport presenterar författarna Rune Pettersson, Gary Svensson och Yvonne Waern, Mälardalens högskola, preliminära resultat på vad studenter vid fyra universitet ansåg om webb-baserat lärande.Här finns On Web Based Learning. Guide för nätbaserad distansutbildning vid högskola och universitet
Guide för nätbaserad distansutbildning vid högskola och universitet (Lunds universitet FoV rapport nr 3) belyser och sammanfattar tänkbara kvalitetskriterier för utvärdering av nätburen distansutbildning. Guiden finns i en ny omarbetad version på sidan Rapporter 2003.Här finns Guide för nätbaserad distansutbildning vid högskola och universitetKvalitet och flexibel utbildning - En antologi
Distansutbildningsmyndighetens rapport 1:2002 "Kvalitet och flexibel utbildning - En antologi" ger internationella inblickar i IT-stödd distansutbildning.Här finns Kvalitet och flexibel utbildning Nätverka för nätlärande inom medicin, vård och omsorg
Distansutbildningsmyndighetens rapport 2:2002 "Nätverka för nätlärande inom medicin, vård och omsorg" tar upp olika aspekter av IT-stödd distansutbildning inom hälsoområdet.Här finns Nätverka för nätlärande inom medicin, vård och omsorgTänk om - Om- och nytänk kring distansutbildning vid tre högskolor
Distansutbildningsmyndighetens rapport 3:2002 "Tänk om - Om- och nytänk vid tre högskolor" går igenom arbetet att förändra utbildningen med hjälp av IKT-stöd vid Blekinge tekniska högskola, Luleå tekniska universitet och Lunds universitet.Här finns Tänk om - Om- och nytänkt vid tre högskolorVetenskaparnas visioner - Elva samtal om framtidens studier och undervisning i högskolan
Vilken väg kommer den IKT-stödda distansutbildningen att ta i framtiden i Sverige? Den frågan får många olika svar i Distansutbildningsmyndighetens rapport 4:2002 Vetenskaparnas visioner - Elva samtal om framtidens studier och undervisning i högskolan.Här finns Vetenskaparnas visionerJag vill dö klok - Liv och distansstudier - 15 studerandeporträtt
Var tionde svensk högskolestuderande läser på distans. Orsakerna är mångfacetterade. I Distansutbildningsmyndighetens rapport 5:2002 Jag vil dö klok - Liv och distansstudier - 15 studerandeporträtt får du veta mera.Här finns Jag vill dö klok Distanslärare och distanslärande
I antologin Distanslärare och distanslärande (Distansutbildningsmyndigheten rapport 6:2002) ger tolv distanlärare sin syn på det konkreta arbetet med distanslärande.Här finns Distanslärare och distanslärandeBiblioteksservice för distansstuderande - En förstudie
Får distansstudenterna samma biblioteksservice som campusstudenterna? Nej, inte än blir svaret. Förstudien Biblioteksservice för distansstuderande (Distansutbildningsmyndigheten 7:2002) pekar på vad som behöver göras.Här finns Biblioteksservice för distansstuderandeFörstudie om en ny IT-portal
Under sommaren och hösten 2002 gjordes en förstudie om en ny IT-portal. Fokusgrupper med studenter, lärare, studievägledare och experter gav sin syn på Nätuniversitetets framtida portalsatsning.
Fram till årets slut tog Myndigheten för Sveriges nätuniversitet emot synpunkter på förstudien, stort eller smått. Synpunkterna kommer att vara vägledande i det fortsatta arbetet med frågan om en IT-portal.
Förstudien diskuterades vid ett möte i Ronneby den 27 november 2002. Då slöt ett 60-tal inbjudna upp för information och diskussion.
Nätuniversitetets nya portal: inte bara teknik. Bilagor1. [Re: Netuniversity.se] 2. The Swedish portal for higher education/Nätuniversitetet 3. Sweden-net project 4. Factors to be Considered in the Conceptualisation of the Netuniversity Portal
5. Goda exempel på funktioner från Internet: Kan Nätuniversitetet lära sig av dem? 6. En publik e-lärandeplattform 7. Rapport från delprojekt från i portal-förstudien 8. Fokusgrupp: Studenter under 25 år 9. Fokusgrupp: Studenter över 35 10. Fokusgrupp: Högskolelärare11. Fokusgrupp: Studievägledare 12. Fokusgrupp: IT-managers13. Sammanhangsanalys 14. Preliminär sammanställning av idétävlingen Synpunkter på förstudien
Myndigheten för Sveriges nätuniversitet önskade få in svar med synpunkter på förstudien fram till slutet av 2002. Åtta svar har kommit in från Linköpings universitet, Utbildningsradion, Jonas Tingeborn, Göteborgs universitet, Bibsam, Skolverket, Uppsala universitet och Högskolan Trollhättan/Uddevalla.
Svaren kan hämtas som pdf-dokument.
Svar Linköpings universitet Svar Utbildningsradion Svar J Tingeborn Svar Göteborgs universitet Svar Bibsam Svar SkolverketSvar Uppsala universitetSvar Högskolan Trollhättan/Uddevalla