Bakgrund

Genom att fördela medel till utvecklingsprojekt vill NSHU främja kvalitet och utveckling inom högre utbildning. Projekten ska vara nyskapande och väl förankrade i den pedagogiska praktiken. Det innebär att den kunskap och de erfarenheter som utvecklas inom varje projekt ska prövas och utvärderas i konkreta utbildningssituationer samt kunna leda till generaliserbara erfarenheter och lärdomar. Projekten ska ha sådan betydelse och relevans för verksamheten att deras resultat kommer leva vidare och stimulera till högre kvalitet och utveckling av högre utbildning efter det att projektperioden är över. 

I den modell för utlysning och tilldelning för projektmedel som NSHU tillämpar har vi försökt förena olika erfarenheter från tidigare verksamhet inom såväl Nätuniversitetet som Rådet för högre utbildning. Vidare har vi beaktat de synpunkter och råd som beskrivs i Högskoleverkets Rapport 2005:48R ”Uppföljning av Sveriges nätuniversitet” och i ”Att utveckla den högre utbildningen – testamente efter Rådet för högre utbildning”.

Ett mera formaliserat ansökningsförfarande
Nätuniversitetet tilldelade under 2002-2005 utvecklingsmedel till projekt inom IT-stödd distansutbildning. Projekten växte fram i en kontinuerlig dialog mellan myndigheten och flera lärosäten, som arbetade i nätverk. Utvärderingen av Nätuniversitetet framhåller att denna process var värdefull och att Nätuniversitetes handläggare under projekttiden varit stödjande och uppskattade av projektgrupperna. Utvecklingsmedel fördelades till största delen mellan de institutioner som tog initiativ och anmälde sitt intresse till myndigheten, vilket kan innebära en brist på transparens i ansökningsförfarandet. Bedömargruppen betonar vid utvärderingen att ”Ansökningsförfarandet behöver formaliseras”. 

Svårt att få projekten att "leva vidare"
Rådet för högre utbildning har under femton år tillämpat en annan modell för att fördela medel till projekt. Beträffande denna verksamhet sammanfattas i ”Att utveckla den högre utbildningen – testamente efter Rådet för högre utbildning” att projekten varit alltför solitära och isolerade. Vidare sägs det ”...medelsutlysningarna har tenderat att bli alltför allmänna och utan klar tematisk styrning...” och ”...avrapporteringen av projekten är av mycket skiftande kvalitet...”. Satsningar på nätverksbyggande inom ett antal områden under de senaste åren framhålls som positiva. Svårigheterna att åstadkomma uthålliga verksamheter och att sprida erfarenheterna till kollegor och studenter utanför projektgruppen, inte minst till dem vid andra universitet och högskolor, har varit gemensamt för projekten initierade genom Rådet för högre utbildning och Nätuniversitetet.

Nätverk och samarbete = en ny modell
Utifrån ovan beskrivna utgångspunkter ser vi det som en viktig uppgift att utarbeta och implementera en ny modell för utlysning och tilldelning av projektmedel. En modell som stödjer spridning och implementering av projektens resultat. För att stödja spridning och implementering är en bärande princip att projekten ska genomföras i nätverk mellan lärosäten eller i samarbete mellan lärosäten och andra aktörer i samhället. En annan princip är att medfinansiering ska finnas, vilket bör främja förankringen inom medverkande institutioner.